Kunskap & inspiration
Tillbaka till startsidan

Olga Ottesens tal under Flickadagen

Rätten till sin egen kropp som människa

Vad är en människa? Per definition är en människa egentligen bara en individ med en puls, en hjärna och en kropp. Samhället har dock gett denna människa mer innebörd. En människa har också rättigheter vad gäller sitt varande. Vi har rätt att leva och njuta av våra liv. Vi ska ha rätt att tänka och känna det vi vill känna. Vi ska ha rätt till vår egen kropp.
Alla dessa tankar kan tyckas självklara för många, det var självklart för mig med, innan jag själv blev våldtagen för första gången. Jag levde i våld i nära relation mellan 15 till 17 års ålder, något jag själv inte förstod att jag levde i. Jag är tjej och jag är ung och även om jag hade fått höra om mina rättigheter hade det främst varit på papper i skolan. Inte trodde jag att han var dum, det var ju mig det var fel på egentligen. Jag förtjänade det jag utsattes för.

Jag är en människa. Egentligen. Egentligen har jag rätt att känna min puls, tänka det jag vill tänka och känna det jag vill känna. Egentligen ska det vara så. Men det är inte så. Vart var mina rättigheter när personer sa att min röst inte var lika mycket värd. Vart fanns mina rättigheter om att jag får leva mitt liv när andra människor kunde förtrycka mina rättigheter. Vart fanns mina rättigheter som jag hört så mycket om då jag blev våldtagen. Vart var mina rättigheter när polisen utan förhör tog min förövares parti utan ifrågasättande. Som flicka är du en människa, men du är ingen riktig människa, inte än i alla fall. Innan du kan bli människa måste du uppfylla vissa krav. Eller vissa normer. Du har en rad olika normer att förhålla dig till. Både vad gäller ditt utseende, ditt uppförande men även dina åsikter. Jag var inte lydig, därför fick jag skylla mig själv. Tyckte samhället.
Som ung tjej har du egentligen alla vanliga människors rättigheter, iaf på papper. Frågan är bara när våra rättigheter på papper ska bli till verklighet. 

Vi alla här inne, ni som sitter här och jag, har fått våra rättigheter kränkta på olika sätt och i olika utsträckning. Trots att samhället inte tar oss på allvar som riktiga människor än är vi det. Även om jag är tjej och ung är jag visst en hel människa. Jag uppfyller ju alla krav för att få vara en människa. Jag har en puls, en hjärna och en kropp. Det gör ont i mig när jag säger detta men samhället har tagit rätten om våra kroppar. Vi har egentligen rätt till våra kroppar, våra tankar och vår livsglädje. Vad de än gjort, vad de än sagt, ta tillbaka din rätt. Alla våldtäkter jag utsatts för, den fysiska men framförallt psykiska tortyr jag utstått genom mitt liv vad än må vara, vänder jag. Ju fler rättigheter som kränks, desto fler försöker jag kräva tillbaka. Jag, är en ung tjej men jag är också en människa och därför har jag rätt till min kropp oavsett vad.

 

Av Olga Ottensen