Kunskap & inspiration
Tillbaka till startsidan

Samtal med Margot Wallström om Utrikesdeklarationen

Onsdagen den 15 februari presenterade utrikesminister Margot Wallström Utrikesdeklarationen 2017 i riksdagen. Samma eftermiddag fick studenter från Uppsala Universitet möjlighet att ställa frågor till Margot Wallström. Flera av de frågor som sedan ställdes av studenterna handlade om den feministiska utrikespolitiken då Utrikesdepartementet nu har sagt att denna kommer vässas. Då Flickaplattformen kommer att delta i FNs session CSW (Commission on the Status of Women) i mars var vår praktikant Lisa på plats för att bevaka seminariet och höra mer om hur Sveriges feministiska utrikespolitik ska bidra till en mer jämställd utveckling för världens flickor.

Wallström inledde samtalet med att prata om hur vi idag lever i en värld som både är föränderlig och oförutsägbar, vilket hon menade både skapar oro men även möjligheter. Något som även nämndes var Agenda 2030, där en feministisk utrikespolitik är viktig. Wallström pratade också om att Sverige har ett ansvar att uppnå målen i Agenda 2030, dock syftade hon mer på målen gällande miljö än frågor om jämställdhet.

Wallström talade främst om vikten av 3 R när det gäller frågor om feminism och jämställdhet i den internationella politiken, nämligen rättigheter, representation och resurser. Dessa 3 R menade hon inte används som ett färdigt paket utan som ett förhållningssätt i diskussioner om jämställdhet kopplat till bland annat sexuell hälsa och rätten till utbildning. Dessa 3 R skulle vi även vilja säga är viktig när vi ser till Sverige, även om vi kommit längre än många andra länder när det gäller jämställdhet finns det fortfarande mycket som måste göras, till exempel inom företag där män i mycket större grad har högre poster än kvinnor.

Ett annat ämne som togs upp var Sveriges roll i säkerhetsrådet och hur man får in kvinnor i politiken. Wallström menar att Sverige ständigt frågar de andra länderna ”Var finns kvinnorna?”, när det gäller bland annat politisk representation och beskrivningar om kvinnors rättigheter i uttalandet. Detta menade hon är något många andra länder himlar med ögonen mot men att det är viktigt att nöta på och att de nu vet att Sverige kommer att fortsätta att fråga om detta. Att Sverige sätter press på länderna i säkerhetsrådet kan alltså ha en betydande roll för att fler länder engagerar sig i frågor om jämställdhet. När det gäller politiskt representation skulle även frågan “Var är de unga?” behöva ställas, då detta perspektiv i stor grad saknas i exempelvis FN.    

En annan fråga som ställdes var hur Sveriges restriktiva flyktingpolitik går samman med den feministiska utrikespolitiken, då många av de som inte lyckas fly utan istället blir kvar i krigsdrabbade områden är kvinnor och barn. Utrikesministern svarade att vi nu har mer andhämtning än tidigare och därför kommer kunna vara mer systematiska i framtiden. Sverige kommer att fokusera på kvinnor och barn när det gäller kvotflyktingar, då vi behöver skapa balans då många som kommit till Sverige nu är unga killar.

Som avslut på samtalet bad Margot Wallström publiken att snabbt ge feedback på vad som saknas i Utrikesdeklarationen. Några av de svar hon fick var att lyfta HBTQ-frågor mer och att tala om maskulina/patriarkala strukturer i samhället. Att Wallström frågade studenterna om detta ser vi som positivt då det gav studenterna, de unga, en möjlighet att lyfta sina perspektiv på den feministiska utrikespolitiken.