Pressmeddelande: Flickaplattformen tar rättslig strid mot myndigheters snäva tolkning av könstillhörighet 

I slutet av 2021 nåddes Flickaplattformen av beskedet om avslag på sin ansökan om etableringsbidrag från Jämställdhetsmyndigheten. I korthet baseras motiveringen till avslaget i frågan om juridisk könstillhörighet då myndigheten menar att Flickaplattformen inte samlar kvinnoorganisationer. Faktum är att alla Flickaplattformens medlemsorganisationer aktivt arbetar med jämställdhet utifrån flickors perspektiv. Problemet, det avslaget grundas på, är att flera av dessa medlemsorganisationer även arbetar inkluderande med transpersoner och icke-binära och därför har valt att redovisa sina medlemmars könstillhörighet utifrån självupplevt kön inte juridiskt. Vilket gör att Flickaplattformens medlemsbas inte når upp till kravet om att 75% av medlemsorganisationernas medlemmar ska vara kvinnor. 

Vi arbetar utifrån ett intersektionellt och inkluderande perspektiv.  Jämställdhetsmyndighetens snäva tolkning av kön är  djupt problematiskt. Många ideella föreningar är beroende av statlig finansiering och vårt fall visar tydligt att, för att passa in i myndighetens ramar, behöver vi skriva om våra stadgar och göra om vårt medlemssystem, säger Felicia Rydin, styrelseledamot, Flickaplattformen. 

Flickaplattformen menar att myndighetens beslut exkluderar transpersoner och icke-binära från att organisera sig i den feministiska kampen och dessutom underminerar organisationer som arbetar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har Flickaplattformen valt att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg där föreningen representeras av Folkets Juristbyrå. 

I förlängningen ser Flickaplattformen att det kan innebära att föreningar tvingas att exkludera medlemmar vars kön inte överensstämmer med sitt personnummer, eller riskera att stå utan finansiering. Att begränsa demokratiska organisationers medlemsbas utifrån en omodern könsuppdelning står i direkt konflikt med myndighetens uppdrag; att främja jämställdhet. Dessutom går det emot myndighetens regeringsuppdrag att "agera som strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter och därför ska integrera ett hbtq-perspektiv i ordinarie verksamhet". Därtill är syftet med förordningen om etableringsbidrag att stödja organisering som syftar till att motarbeta förtryck på grund av kön, vilket Flickaplattformens verksamhet gör. 

Vårt mål med överklagan är att säkerställa att kvinnoorganisationer som arbetar transinkluderande ska få möjlighet att växa sig starka och fortsätta utveckla den feministiska organiseringen. Genom att ifrågasätta myndighetens beslut och sätta igång den här processen har Flickaplattformen möjligheten att bidra till en förändring här och nu. Vi ger Jämställdhetsmyndigheten möjligheten att ifrågasätta förlegade normer och skapa bättre och mer samtida riktlinjer. Vi ser fram emot att inleda en rättsprocess som förhoppningsvis breddar svenska myndigheters syn på kön, och för oss närmare samtiden, säger Liinu Diaz Rämö, ordförande för Flickaplattformen. 

Flickaplattformens överklagan öppnar möjligheten att se på uppdraget med nya ögon nämligen att jämställdhetsarbetet ska utgå ifrån ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att verka inkluderande för alla som missgynnas i ett patriarkat. I en sådan tolkning bör det vara självklart att transpersoner och icke-binära ska inkluderas i arbetet att nedmontera förtryckande strukturer baserat på kön och rimligtvis även gälla svenska myndigheter.